Snittad å klar! Jag är positiv.
Lokalbedövningen var den värsta smärtan jag varit med om. Någonsin tror jag faktiskt.
Värre än blindtarmsinflammationen. japp.
Sen gick det bra. Kom ut rödgråten med mascaran smetig 47 min senare, å inser att jag inte får lyfta tungt (igen) och jag har med mej ryggsäcken. Med böcker. Erik var en sötis å följde mej hem å bar den åt mej. Söt-Erik.
Nu sitter jag här å väntar på bedövningen ska släppa. Gruvar mej. Fick inga göttiga piller med mej hem nämligen. hrm.
Tur nog har jag två Tradolan kvar sen förra operationen-panikpillerna om det blir jobbigt.
Mat å slapp.
Borde plugga. Inga ursäkter goda nog att inte plugga!